Kuba del 2: Havana

Ha! Erkänn att ni trodde det var slut på sommarbilder och annat irriterande från min sida nu när det är en månad sen jag kom hem från Kuba. Ehm, nej. Sorry, not sorry. 😀 På långfredagen hade jag lyckats sola bort det mesta av min förkylning/influensa/halsfluss, så det var dags för oss att utforska Kubas huvudstad: Havana.

hsoze

Nu var det ju så att vårt hotell låg i Varadero, ca 12mil (ungefär) från Havana, så hur skulle vi ta oss dit? Turistbuss? Nja, vi var inte så intresserade av att bli vallade som en grupp får mellan turistattraktioner, så vi tog en taxi in till Varadero busstation, lokalbuss borde ju funka? Vi hann nätt och jämnt kliva ur taxin innan en snubbe frågade om vi ville åka till Havana, haha. Efter en bra stunds väntan och försäkringar att bilen var på väg så blev vi otåliga och killen snackade ihop sig med nån snubbe med bil som råkade vara på busstationen: strax satt vi i en liten bil med en tjej och en kille på väg mot Havana för 20 peso convertible var!

Vi kom fram utan problem och började med att försöka vandra omkring och se stan, blandat med lite cykeltaxi. Vi tog skamlöst mycket bilder, även om jag helt ärligt kände mig lite orolig med min stora kamera…

2015-04-03 14.53.50 2015-04-03 14.46.15

8HtfQ

IMG_4649

rjGMn

2015-04-03 16.02.49

Efter en del vandrande i värmen tog vi lunch på ett fint ganska centralt beläget hotell och upplevde tre fantastiska happy moments, haha!

  • Ordentliga drinkar blandade av någon som genomgått någon form av bartenderutbildning! Underbart efter hotellets sub-standard drinkar. 
  • Ordentlig mat som inte stått framme i värmen! Som jag skrev när jag berättade om hotellet var inte maten där den bästa.
  • AC. Air conditioning. Det var riktigt varmt inne i Havana och inte speciellt mycket vind, så efter några timmars vandrande var vi på väg att bli rejält kokta.

Vid den här tiden började vi få slut på cash, vilket var ett återkommande problem eftersom man inte kan betala med kreditkort i princip någonstans pga deras löjliga internetuppkoppling och det inte riktigt fanns några bankomater heller! I centrala Havana. Nåja, som tur var så hade jag i backup-syfte med mig en hög med Amerikanska dollar och genom att säga till receptionisten i hotellet där vi åt att vi var gäster som väntade på att vårt rum skulle bli klart (Ksenya’s briljanta idé) så kunde vi växla till oss kubanska pengar (för de växlar bara åt sina gäster nämligen!).

Så när vi laddat med energi och pengar gav vi oss ut på gatan igen. Vi började nu försöka ha lite mer mål med vårt vandrande: Ksenya ville hitta en turistkarta och lite souvenirer, jag ville hitta Hemingway-hotellet. Efter en konversation på knackig engelska med tjejen som sålde kartor och böcker trodde vi oss veta i vilken del av staden hotellet låg. Vi bestämde oss för att acceptera vår turiststatus och ta en taxibil i gammal amerikansk stil. En bit in i taxifärden visar det sig att killen i passagerarsätet är turistguide, så vi omförhandlar från a-till-b-transport till en rundtur och frågar om han vet var Hemingway-hotellet är. ”Jadå, det ligger i gamla stan.” Gamla stan som vi just åkte ifrån och har vandrat omkring i hela dagen? ”Japp.” OMG. Ska vi skratta eller gråta?? haha!

2015-04-03 17.09.45

pVsT7

q4NB9

2015-04-03 17.04.48 2015-04-03 17.05.46

Vi fick oss iallafall en rundtur i Havana med en turguide så vi såg alla de viktiga platserna och kvarteren med de stora husen i kolonialstil där de rika amerikanerna och/eller maffian bodde innan revolutionen, och det var riktigt kul. =)

I slutet av turen fick vi instruktioner för att hitta Hemingway-hotellet, vilket vi äntligen lyckades med! Dessutom kunde vi växla till oss lite mer pengar där… Kuba är DYRT som turist!! Och jag kunde köpa lite fina cigarrer åt pappa till ett fördelaktigt pris, hehe.

2015-04-03 18.08.04

aM6ck

Nu började vi dock känna oss klara med stan och återvände till hotellet där vi käkat lunch för att prova deras andra restaurang. Himmelriket. Mums. AC. Vin. Nomnom. haha.

När det var avklarat var det dags att försöka ta oss tillbaka till Varadero. Vi började med att fråga en riktig taxichaufför vad det skulle kosta att åka med honom, och fick höra 100 peso (!!). Om det verkligen inte fanns någon utväg så sure, då skulle vi ha betalt det, men vi ville inte ge upp riktigt än. Så vi fick honom att köra oss till busstationen (allt emedan han på otrevligt sätt protesterade att det inte skulle finnas någon buss m.m. vilket vi blev irriterade på och bara ville ur hans taxi). På busstationen fick vi veta att det mycket riktigt inte fanns någon bussoch att vi borde stanna i stan över natten. Vi protesterade och efter ett tag hade vi lyckats få fram en kille som kunde köra oss till Varadero för 35 peso var. Lite dyrare än på vägen dit men absolut billigare än idioten till taxichaufför och en mycket trevligare kille.

På vägen såg vi flera oljeriggar längs stranden och vägen med gasflammor brinnande på toppen: jag tyckte det var coolt att se det som jag läst om i min hydrocarbons-kurs under hösten i verkligheten (även om det var på avstånd).

Vi kom hem till hotellet ganska sent på kvällen, och utmattade efter dagen öppnar vi dörren till rummet, slår på lyset och möts av följande kreation sittandes på vår säng.

creepy creation

Vi blev så chockade att vi skrek rakt ut båda två efter varandra, och sen bröt vi ihop i skratt bägge två, haha! 

Annonser

Kommentera gärna! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s