Allt och inget

Vilket vakum det blev för mig när jag skickat in rapporten! Vart lite borttappad i vad jag skulle göra på dagarna faktiskt när jag nu väntat på att få tillbaks den kommenterade versionen av min rapport… Både skönt och extra stressande av någon anledning? Känner väl att jag egentligen bara vill ha den klar nu, det har dragit ut för länge på tiden och jag är i ärlighetens namn lite less på ämnet…

Men vad har jag sysslat med?? Bra fråga… Jag har tränat en hel del, bland annat sprang jag 7km i onsdags, körde bänkpress för första gången på ungefär ett år i fredags (tog en acceptabelt tung vikt dessutom, yay!) och körde tunga knäböj i lördags morse! Hade egentligen inte tänkt träna i lördags, men så blev det en plats fri på passet och jag var pigg, så då kunde jag inte hålla mig från min favoritövning. 🙂

I lördags kväll hade jag en monsterlång skypesession med syrran om allt och inget innan jag gick ut och träffade ett gäng fulla och glada spexvänner som precis varit på bankett för att fira premiären av årets studentteateruppsättning, men nyktra (och ganska trötta) jag höll inte riktigt med om det smarta i att börja basta halv fyra på söndagsmorgonen så då gick jag hem, haha.

Igår tvättade jag halva min garderob i klädesmängd och insåg att jag behöver komma igång med detta ”rensa ut lägenheten inför flytt” snart, så att det går enkelt och inte så stressat om/när jag ska rycka upp mina studentrötter ur Luleås sandiga mark… Något jag både vill och inte vill göra. Känner att det är många vacklande känslor som börjar smyga fram nu när förändringen står för dörren!

…och vad är väl ett svenskt blogginlägg utan åtminstonde en väderkommentar?! Det har verkligen varit april den senaste veckan, med snö, kyla, solsken och värme om vartannat flera gånger om dagen. Jag bytte ju dessutom till sommardäck i lördags, så följdaktligen blev det snöblask både igår och idag när väderandarna fick nys om det, haha!

Snow in faceSnödag

Halvvägs in i november!

Hej på er! Idag har vi tagit oss halvvägs genom den i min mening uschligaste månaden på hela året, november. Jag tror det ska få firas på något sätt, får se hur det blir. 🙂

Det är nästan en månad sedan jag skrev nu, vet inte riktigt vad som hände, tror jag kände mig lite uttråkad av mina egna dagar. Känner att jag bara kan skriva ”idag satt jag hemma med exjobbet hela dagen och sen tränade jag på kvällen” ett visst antal gånger innan det blir trist att läsa liksom. 😉 Men några höjdpunkter har det faktiskt varit, ska vi se vad?

Exjobbet
Jag letade mjukvara till datorn i mer än en vecka innan jag gav upp och hostade upp pengarna till det som väl får anses som ”industristandarden”. Sen stötte jag på nästa problem; hur räknar man fram rätt version av siffrorna från den data som kom ut ur maskinen till det man ska rita i sagda programvara? Fram med artiklarna och iväg med hjälp-mig-snälla-mailen. (:

Hälsa och träning
Vecka 43 var det ”testvecka” på boxen, dvs en hel vecka av att försöka göra personligt rekord i alla olika standardövningar. Jag insåg ytterligare en gång att ben är min starka sida (no pun intended), super-PR i marklyft på 3x 110kg (!!) och med 3x 90kg är jag nästan uppe i mitt knäböjs-PR från några år sedan! Veckan därefter blev jag såklart tokförkyld och sov mest hela tiden, lämnade nästan inte lägenheten alls. Men det funkade bra, för på halloweenfredagen var jag i princip frisk!

Fest
Som vanligt de senaste åren så blev det kaos på halloween även i år, två kvällars fest till sent/tidigt beroende på hur man ser på det och sömn/dvala hela dagarna. Men kul var det! (Ja det blev förra årets utklädnad, bite me.)

2015-10-30 17.31.32

Förra helgen var jag tvungen att dra ner till Vilhelmina och missade tyvärr danstävlingen som vi höll på att organisera, men den hade tydligen gått riktigt bra ändå. Helgen med mormor gick fint också, jag fick bland annat vara lite tech-support för henne då hon nyss skaffat ny dator (hennes förra var från 2008 så saker och ting ser ju inte riktigt likadant ut längre ^^).

Den här helgen just nu har jag (äntligen!) mysbesök och får lyssna på gosig skånska hela dagarna. ♥ I fredags var vi in till stan och tog en riktigt mumsig drink på Clarion Hotel SkyBar, och igår lagade vi lyxmiddag på ryggbiff och kollade på fotboll (Sverige-Danmark) vilket var en trevlig överraskning av bra spel från vårt landslag. 🙂

Två veckor och en kräftskiva

Hej! Allright, det här med tvåveckorsrecaps ska INTE bli en återkommande grej, det här inlägget tar mig up to date med verkligheten så från och med nu ska jag försöka hänga med lite bättre! 🙂

Helgen efter att min skåning åkt hem blev det lite fest med polarna här uppe följt av sedvanlig seg söndag, men sen var det dags att påbörja verkligheten. Så första veckan där bestod för mig mest av att fixa registreringar på skolan och till mina diverse fritidsmoment, komma in i rutin att kliva upp på morgonen istället för förmiddagen (hehe) och laga lite mer mat.

Varning: detta inlägg återför träningsbabbel till bloggen! 😀
I den vevan bestämde jag mig också för att det var dags att ta tag i träningen och hälsan som ju tyvärr fått sitta lite i skymundan under min party/resesommar (och våren pga hur jag mådde borta i Kanada då), så förutom dansen så skrev jag även upp mig på en introkurs på CrossFit Holistic här i Luleå! De har som policy att man ska gå en s.k. ”grundutbildning” hos dem innan man börjar gå på pass, för att lära sig den grundläggande tekniken i alla moment, ett tankesätt som jag gillar. (Har ju själv hållit mig undan crossfit tidigare mycket pga att jag sett så mycket skadlig teknik och hets i sporten så fort jag kikat på det.) Jag valde att gå en individuell kurs istället för i grupp (samma pris) så jag kunde komma igång snabbare (medans motivationen var på top), och lyckligtvis fanns det tid redan den veckan! Så ett 90min pass var på onsdagen och torsdagen gav mig en bra bild av hur tänket går i boxen och vilken hjälp man kan få i form av kostupplägg och träning, samt gott om tid att ställa mina nördiga frågor om hur/varför/varför inte under den praktiska instruktionen. Vissa rörelser som jag är van att göra i gymmet/under träning i form av styrketräning var ju samma, men inte alltid, för ibland används lite annorlunda teknik i crossfit och då ville jag såklart veta varför. Vissa rörelser var också helt nya för mig, så det var riktigt kul! Träningsvärk fick jag också. ^^

And yes, I even bought the shoes…. (Till mitt försvar hade jag inga inomhusträningsskor som var stabila nog, och förra årets modell var på rea. Studenttänk.)

2015-09-10 17.14.49 copy

Helgen den 5-6e september hade jag och Johanna bjudit in en hög av det gamla gänget rymdare (±andra vänner haha) till en Kräftskiva/reunion på mina föräldrars gård i Västerås (tack igen för att vi fick vara där!) och vi blev totalt 11 personer som samlades, hade trevligt och åt krånglig mat. Jag flög ner på fredagsmorgonen för att fixa iordning och handla, några kom på fredagskvällen och några kom på lördagen, och det vart en väldigt trevlig och glad fest utan tokerier eller snedfyllor. Jättekul! Nästa gång hoppas vi att många som inte kunde närvara i år också kan vara med! 🙂

DSC07221 copy

Jag stannade i Västerås till måndag kväll för att reda upp det sista städet, sen flög jag hem till Luleå. Jag var riktigt taggad på att komma hem och fortsätta organisera min vardag, kan ni tänka er?! Haha, men sån har jag iochförsig alltid varit, älskar att resa men vill gärna ha en fast punkt att komma tillbaks till.

Och just träningen är något jag verkligen saknat, så under förra veckan körde jag igång (ordentligt!) med lite löpning, två pass dans och två pass på boxen (tors och fre). Insåg att jag måste vara försiktig när jag stretchar axlarna för jag nog tryckte på lite hårt efter ena passet, men hade annars en härlig träningsvärk under helgen! På söndagen var det dessutom en heldag av dansträning med superduktiga Angelica från UBSS vilket gav mig bra med motivation att öva i tillägg till att det var kul att träffa henne igen. 🙂

Fredagen bjöd däremot på en något mindre vettig recovery i form av in/utflyttningsfest med i princip hela gänget av gamla vänner som inte kunde vara med på kräftskivan! Det blev nostalgishots och singstar för gamla tiders skull, och jag hade jätteroligt. Fatta vilken tur jag hade som fick två reunions med några av mina finaste vänner under 7 dagar! ♥

Ditt sociala nätverk är viktigare än du tror, glöm inte bort dina gamla vänner bara för att ni inte setts på ett (långt) tag. Tro mig för jag kände av detta mycket i Kanada.

Och såklart blir jag nu påmind om en rad från ”The Sunscreen Song” av Bas Luhrman som pappa spelat för mig sedan jag var liten (och fortfarande drar fram när han ska vara extra vis, haha ♥).

…because the older you get, the more you will need the people you knew when you were young.

Cheesy as it is, haha. 🙂

Nåja, jag kom igång rätt okej med det mesta under de två veckorna, men inte plugget (exjobbet) så mycket som jag ville. Så den här veckan har jag lagt mer fokus på det eftersom jag redan har lite rutin i träningen nu, vilket har lett till att jag varit mycket mer produktiv och gjort framsteg i mitt examensarbete. 🙂 I måndags sprang jag en ganska lång runda, igår blev det ett pass med mycket knäböj på Holistic och ikväll blir det dans (om jag kan gå, haha). Just ja, var till tandläkaren imorse också! Hon hittade ett litet litet hål som de la plast över – my first! Men inget borrande tack och lov! 

Bild från efter löpningen i måndags. Härligt att röra på sig!! 🙂

IMG_20150914_174042

T minus two days!!

WOW! Idag är det bara två nätter och två dagar tills jag åker härifrån, hur galet är inte det?! Oavsett hur trögt det gått och jobbigt det bitvis varit så känns det nu när jag är vid slutet som om det ändå gått ganska fort. Och packstressen är självklart ett faktum – jag har sååå himla mycket grejer! Fattar inte hur jag lyckats egentligen, även om skolböcker päronen skickat och vinterkläder jag varit tvungen att köpa (eftersom jag inte hade några med mig hit) faktiskt bygger upp en helt del utrymme och vikt ganska snabbt.

Förra veckan fick jag efter mycket om och men äntligen komma åt lasermaskinen och samla ihop min sista hög med data – ca 17 timmar satt jag och jobbade. Det blev klart i fredags eftermiddag, så den här veckan ”reducerar” jag mina data, dvs konverterar de spektra man får ur lasern till användbara siffror i ett stort Excel-blad. Lite krångel med programmet som jag aldrig använt förut men jag har en bra manual och schyssta människor jag kan be om hjälp, så efter imorgon ska jag ha allt jag behöver. Vadå sista minuten…?

Vad har jag gjort i övrigt då? Tja, förra helgen spenderades fredagen på rugbyklubben (bara lite dricka och billiard) och på lördagen gick jag ut själv! Var på danshumör och den vän som hade tänkt följa med var alldeles för bakis från sin egen fredagskväll, så jag kände att ”äsch, jag går bara ut och dansar själv, man tappar juändå alltid bort varandra!”. Min vana trogen när jag gör saker själv hittade jag snabbt folk att festa med och det blev en riktigt bra kväll till slut! =)

Den här helgen, min sista i som utbytesstudent i newfie-land, var i motsats lite…vild? Haha! Tror jag sov kanske 5h totalt mellan fredag morgon och söndag kväll…men sen sov jag då 10h natten till måndagen och vaknade ändå trött, haha! Det blev precis en så bra festhelg som jag velat ha innan jag drar, och i en så bra helg får man räkna med att träffa på åtminstone en skummis – men det är så man får historier att berätta! (För sina närmaste vänner alltså, inte hela internet.)

(Och kolla: jag har tillochmed en festbild – jag som aldrig fotar när jag är ute!)

2015-05-24 00.48.21-3

Så nu håller jag på att snöra ihop de sista lösa trådarna, sälja av mina möbler, äta ur kylen och försöka sortera ut vad som ska få följa med hem… Just nu verkar det som om jag kommer behöva ha fyra resväskor… ehm…

Nu har jag lite jobb att greja med innan eftermiddagens ärenden tar vid, ha en bra tisdagskväll! =)

(Icke-) Planering och ett tack från hjärtat.

När jag kom hit (till St John’s) var jag superpeppad på att börja med mitt exjobb och planera upp tiden så att det inte skulle vara stressigt och att allt datainsamlande skulle vara klart minimum en månad (gärna två) innan min hemfärd till Sverige… Men när man jobbar med andra får man inte alltid den tidsplan eller planering man vill, och några missförstånd senare är stressen ett faktum.

Jag ska ju analysera ett mineral som heter apatit uppifrån Kiruna där det hänger ihop med järnmalmen. De senaste två veckorna jag jag därför varit flat out upptagen med att plocka fram mina apatitkorn, gjuta in dem i puckar av epoxy, polera fram kornens yta och ta två typer av bilder på dem, allt i preparation för den första delen av min datainsamling, dvs punktvis kemisk analys, som ska göras med en s.k. electron microprobe imorgon och en vecka framöver. Jag har precis blivit klar med bilderna (vilket för mina korn blev mycket mer komplicerat är det tydligen brukar vara, typiskt va?) så i ikväll ska jag planera var på kornen vi ska göra mina punktvis analyser, för då är det bara att programmera in det i datorn imorgon och sen tuffar maskinen på under helgen. 🙂

Jag tänker inte ljuga och säga att det varit två roliga och lättsamma veckor, för jag är less på att allt ska vara perfekt på sociala medier. Verkligheten ser inte ut så, speciellt inte i sluttampen av en civilingenjörsutbildning. Det har varit jobbiga veckor med sena kvällar, lite sömn, mycket ilska och frustration, och väldigt lite tid över för ”onödiga” saker som att laga mat och träna, vilket såklart också bidragit till att jag sett svart på situationen och inte velat skriva om det.

Men jag har tur, för jag har några riktiga stjärnor i mitt liv som på olika sätt peppat, stöttat och lyssnat på mig när jag ventilerat min frustration under de här veckorna, så att jag varje dag lyst upp i minst ett leende eller skrattat rakt ut. Ni, mina vänner och familjemedlemmar långt borta, som genom Facebook, Snapchat, Instagram, Whatsapp eller Skype påmint mig varje dag att livet inte är så farligt även när jag varit nere, ni är guld värda och jag tvivlar på att ni vet hur mycket era små fåniga kontakter betytt och betyder för mig just nu.

Tack. ♥

IMG_4228

Bild jag tog under en kustpromenad i februari.

En tur till Toronto

Nu var det länge sen igen! Den här gången har jag både hunnit stressa sjukt mycket över skoljobb (det funkar inte att skjuta up det, när ska jag lära mig??) och varit iväg på en jätterolig trip till Toronto!

Skolproblemen kom sig av det vanliga: jag var inte okej med att vara tillbaka i stan efter min snowboardutflykt och kände mig nere, sköt upp skoljobb för att göra roligare saker och underskattade hur mycket jobb jag faktiskt behövde göra till ett visst datum. Det blev att krypa till korset och erkänna att jag klantat mig, min lärare var schysstare än jag förtjänade och gav mig en veckas extension, som sammanföll med Torontoresan så ni kan ju tänka er hur mycket jag faktiskt använde den ja. Men jag tog mig igenom det och nu verkar poletten äntligen ha ramlat ner: jag har saker och ting i princip under kontroll även om jag fortfarande har mycket att göra.

Men Toronto! Jag tror jag blev kär! ( I stan alltså.) Jag som vanligtvis hatar tunnelbanor blev helt frälst, den var hur lätt som helst att använda och jag hade inga problem. Så otroligt skönt att vara i en stad där det finns fungerande kollektivtrafik, för här ute i Newfoundland är bussarna minst sagt opålitliga. Dessutom fanns det restauranger, affärer och fik överallt så att vart man än skulle så var det inga problem – allt kändes nära!

Jag åkte dit för att vara med på en årlig gruvgeologikonferens som heter PDAC, och det var riktigt coolt! Tänk en utställning med massor av företag i olika montrar (och när jag säger massor så menar jag massor), jättemånga presentationer och föredrag av forskare och företag, och så de sociala arrangemangen… Varje kväll var det fest på ett eller annat sätt, vi satt i en pub med ett gäng industrirepresentanter och drack öl, vi var i en sportbar och minglade eller gick omkring inne på mässan och minglade med en öl i handen mellan 16-18 för att det var industrimottagning. Här ser ni en del av den lilla mässhallen.

2015-03-01 18.16.49

Första kvällen var vi i en svit på hotellet där det mesta i festväg hände och partajade loss – företagen bokade in sig i var sina sviter och hade öppen bar. Hade man ett mäss-pass så var det bara att gå in (så länge det inte var fullt) och be om en öl/glas vin/drink. Det var helt surrealistiskt jämfört med Sverige. Men så himla roligt! Det behöver kanske inte sägas att jag inte var inne på mässan speciellt tidigt på måndagen, haha! Den kvällen var lite lugnare, men på tisdagen var jag på en student-industry networking luncheon, alltså en lunchbuffé där studenter kunde mingla med industrirepresentanter och kanske försöka knyta en kontakt som kunde leda till (sommar)jobb.
Genom en väns presentation mötte jag ett gäng geologer från ett kanadensiskt prospekteringsbolag som jag snackade en bra stund med. Senare på eftermiddagen sprang jag på dem igen nere i en av mässhallarna, och det slutade med att vi först tog lite dricka där och sen spenderade några timmar på ett ölbryggeri där det också hölls öppen-bar-PDAC-mottagning innan vi allihop drog till hotellet och den stora festen i en av balrummen där. Jag hade så himla roligt, trivdes i deras sällskap och jag tror det finns en intressant möjlighet där.

Toronto’s högsta landmärke från två vinklar:

2015-03-02 20.53.46 2015-03-03 20.45.13

Men även om det var mycket festande så var det också mycket networking, jag pratade med flera intressanta företag och fick en lite bättre bild av vilka möjligheter som finns för mig här i Kanada. Dessutom fick jag nya vänner som bor i Toronto som jag definitivt ska åka och hälsa på inom de närmsta två månaderna. 😀

Jag är så glad att jag for på den lilla resan, bara att tänka på den gör mig faktiskt glad just nu.

Jag och min snowboard ♥

Det har gått en vecka… och vilken vecka! Om ni följt mig på Instagram och/eller Facebook så vet ni lite, men jag ska ta det lite utförligare här. Men rätt ska vara rätt: I love my parents. ♥ Jag har en himla tur som föddes till två så driftiga, smarta, goda och givmilda människor. Månadens ros till er!

IMG_2726

Den härliga bilden är från i somras när vi cruisade runt Västerås med familjens fina Ford Fairlane.

Men vad sysslade jag med i veckan då?

Jo ni, något absolut mer kyligt än den fina bilden ovanför: jag åkte snowboard. I fem dagar!

Men hade någon bett mig förutspå veckan kring kl 8 på morgonen, fredag den 13:e så hade jag nog lagt fram en avsevärt mer negativ bild om de kommande dagarna, för den dagen gick allt fel. Det började på torsdagskvällen, då det kom ett mail som sa att skidresan var inställd. På grund av för mycket snö. Min ilska visste inte många gränser och jag kan ha exploderat i en jag hatar den här ön-status på Facebook – och jag brukar nästan aldrig lägga upp mina humörsvängningar där.

Så efter lite forskning hittade jag en linjebuss över ön som jag tänkte ta på fredagsmorgonen, men där fortsatte strulet: det fanns inga taxibilar ute i stan (why? I still don’t know) och inga vänner med bil svarade i telefon i tid, så efter avsevärd stress och några tårar av ilska gav jag upp och tog bussen till skolan. Tänkte att jag kan väl lika gärna fortsätta krossa stenar då. Men det gick inte heller för då skulle de ha tenta i salen mittemot krossen, som då är för högljudd.

Där och då var måttet rågat för migi helvete heller att jag ska anpassa mig till allt det här, jag åker ändå! Så jag erbjöd en kompis lift till sin hemby halvvägs bort och lastade in oss, brädan och min packning i en löjligt stor hyrbil, sen drog jag. Bort från den här gråa, blöta stan och alla fastvuxna människor utan spontaneitet, mot Marble Mountain och mitt eget äventyr.

2015-02-13 12.01.25 2015-02-13 16.12.55

Och ett äventyr blev det! Haha, wow alltså! Jag har lärt mig massor om mig själv och haft fett roligt, plus att jag lärt känna massor av intressanta människor (och åkt snowboard i fem dagar).

Först och främst kom jag bara lite mer än halvvägs på fredagen, för i enlighet med if it can go wrong it will-principen som gällt hela dagen så snöade det tokmycket och pga oplogade vägar, ej-optimala däck och mörker på helt okänd väg kände jag att det var dags att ta in på motel innan jag fick en kall gratisplats i dikeshotellet. Så, insnöad på ett motell mitt i ingenstans i centrala Newfoundland drog jag till hotellbaren där jag hittade ett liveband som sjöng country, kall öl och goda kycklingvingar plus två killar som jag började snacka med. Det slutade med att vi festade till sent på natten, haha! Inte riktigt den uppladdning mot tidig bilkörning och en full dags snowboardåkning som jag tänkt mig, men riktigt roligt! Jag lyckades dock vakna och komma iväg i tid så att jag var vid backen vid halv tio, bara 30min efter att backen öppnade!

2015-02-14 08.41.33 2015-02-14 08.41.41

Så vid 10 satt jag i liften, glad som en lärka! Snön var perfekt, backarna härliga, brädan välvaxad och jag pratsam och glad. Det var en 4-sitslift och eftersom jag var själv så åkte jag upp med massor av olika människor som jag snackade hej vilt med hela dan.

Det är ju inte alls läskigt att prata med främmande människor!

Det var på det viset jag efter någon timme befann mig i sällskap med ett snowboardåkande par från Halifax som flyttat till Corner Brook (stan 10min från backen) för ca ett år sedan. Vi åkte ihop nästan hela resten av dagen och på eftermiddagen erbjöd Marc och Sarah mig sovplats hos dem! Mina bo-planer för den här resan var minst sagt lite luddiga men jag hade ett couchsurfing-avtal med en kille som jag tänkte utnyttja iallafall den lördagsnatten. Så jag mötte upp honom efter en härlig dag i backen, käkade mat och gjorde mig sen redo för kvällens fest – en av anledningarna till resan denna helg var ju festerna i samband med snowboardtävlingen Jibfest Weekend.

2015-02-14 14.05.11 2015-02-14 10.48.08

Det blev en vilt rolig kväll, med ännu mer mingel, nya människor, skratt och dans! En vän till en vän skulle också till festen, så jag träffade honom och hans gäng där, festade hela natten med dem! Härliga människor och många skratt!

Efter kanske 3-4 timmars sömn på en liten soffa i en liten lägenhet vaknade jag till världens mest perfekta blå himmel, så jag packade snabbt ihop mig själv, tog mina grejer och for till backen igen. Ytterligare en härlig dag, trevliga människor och utmanande snowboardåkning.

2015-02-15 10.38.57

På eftermiddagen hörde jag av mig till mina lift-vänner från lördagen, och natten spenderades i deras gästrum – i en säng! Jag blev dessutom bjuden på mat och trevlig diskussion (det var typ snöstorm igen och jag orkade inte fara till komedishowen vid backen) och inte att förglömma mys med deras ursöta retriever/amstaffkorsning.

Dagen därefter fick jag sällskap av Marc i backen, och vi hade en magisk åkdag: nästan först upp i backen, ca 20cm orört puder och växlande molnighet. Det måste vara en av mina 10 bästa åkdagar någonsin. Vi hade så himla kul, hoppade, race’ade och kraschade i pudret som galningar. Vi var inte de enda med ansikten helt kluvna av våra stora leenden vid liften, eller de enda som tjoade rakt ut mitt i backen. Och ansiktsmask är det enda som gäller när man ska utmana sig själv på snowboard – det blir många kullerbyttor i snön!

[ Det är selfies som gäller när man reser ensam – deal with it haha! ]

2015-02-16 12.36.50 2015-02-16 15.18.19

Vi avslutade en sjukt kul dag med trevlig afterski, men nu var det slut på couchsurfing för mig, kände att det var dags att ta in på hotell. Skidhotellet (som vilseledande nog kallar sig ett ”inn” dvs värdshus/gästgiveri) var bra om kanske lite dyrt när man var ensam. Jag körde in till stan och käkade mumsiga kycklingvingar till middag innan jag däckade totalt vid 22-tiden…

Frisk luft är utmattande!

Tisdagen inleddes med (typ) snöstorm, eller iallafall mycket snö och blåst, men det hindrade inte mig! Jag var ute i backen och stod vid liften när den öppnade, så de första två åken fick jag på nypistad backe som under natten/morgonen täckts av (ytterligare!) 15cm pudersnö. Suckers!! som stannade inne och väntade på bra väder, det var helt otrolig åkning! På eftermiddagen/vid lunch sprack molnen dessutom upp så jag kunde njuta av pudervallarna i solen. Hääärligt! Min bräda är dessutom riktigt bra i puder, så det kändes magiskt.

2015-02-17 10.35.14 2015-02-17 14.43.49

På afterski’n satte jag mig helt apropå och snackade med några nya människor, vilket slutade med en liten skotertur från hotellet och middag (sjukt goda hamburgare) med ett härligt gäng! Komiskt nog var en av killarna barndomsvän med en person jag umgicks mycket med innan jul – världen krymper verkligen när man lär känna nya vänner!

Mitt 4-dagars liftkort var nu slut, men när jag vaknade på onsdagen till klarblå himmel och visste att backarna skulle vara nypistade så kunde jag inte åka därifrån… Det blev en dag till! Onsdagen var inte så intensiv dock, mina fotleder började bli lite irriterade på att inte få vila så jag tog det rätt lugnt, cruisade omkring och njöt av att backen var i trim och det inte var så mycket folk ute. Utsikten var också slående uppifrån liften, så jag passade på att fota lite mer.

2015-02-18 10.04.07 2015-02-18 10.05.29 2015-02-18 10.20.13

2015-02-18 14.16.51 2015-02-18 14.23.18

Jag avslutade min vistelse på Marble Muntain med att käka en liten festmåltid på hotellets restaurang och (igen) däcka tidigt. På torsdagen rullade jag med saknad bilen tillbaka mot St. John’s (men fastnade ingenstans nu eftersom jag kunde starta tidigt på morgonen).

Tack Marble för denna gång, och som jag skrev på min sista instagrambild: I’ll be back! 😀

2015-02-18 15.03.06