Glad Påsk!

Som jag skrivit förut så gillar jag de högtider jag vuxit upp med för att de ger mig en ”ursäkt” att umgås med familjen, och det är precis vad jag gjort under påskhelgen! Jag anslöt mig till resten av familjen i vår fjällstuga i Västerbottens inland, närmare bestämt i Klimpfjäll, och njöt av skoteråkning, fiske, familjegnabb och god mat!

Vi hade flera härliga soliga dagar och en töig dag som gav oss (och alla andra i dalgången) nästan helt blank is att försöka åka skoter på igår morse (förtydligande: skotrar har inte dubbar på banden och får därför inte jättebra fäste på helt snöfri is). Men med våra nya fina skoteroveraller och hjälmar var vädret inte något som kunde påverka våra aktiviteter, och vi hade jättemycket roligt för oss! Det var ledsamt att åka hem en dag tidigt, men jag biter ihop: detta är sista gången jag är på en semester där jag inte är helt bortkopplad från arbete (plugg just nu)! Jag spenderade faktiskt en eftermiddag på min snowboard också, ensam visserligen men det var ändå roligt!

Jag och pappa for på en liten fjälltur.

Pappa och skotrarnaMarit på skoter

Vi var på fisketävling på Påskafton 🙂

IMG_6426Fisketävling 1Fisketävling borraFisketävling alla pimplarFisketävling 2

Den vackra (och hala) måndagsmorgonen på isen.

M o E på skoterPåskfint 1IMG_6462IMG_6460IMG_6454Blank is

Ni kan nog förstå att det var tungt att åka hem efter den morgonen? Nåja, jag är iallafall glad över den tid och de upplevelser vi fick, tänker inte gräva ner mig i negativt när det finns så mycket positivt!

Så återigen: Glad påsk! 😀

Annonser

Hemma två veckor

Hej! Det har varit två riktigt hektiska veckor sedan jag skrev, och jag har verkligen inte haft tid att sitta framför någon dator och blogga… Jag har knappt tagit mig tid att slänga upp bilder på Instagram, för jag har varit så glad att vara hemma och umgås IRL med familj och vänner att jag inte velat sitta klistrad i telefonen hela tiden! =) (Förutom när jag fotar min älskade kissemiss såklart – har saknat henne!)

2015-06-02 17.55.08

Den 28e maj flög jag hem till Sverige, och ni får här den (mycket) korta versionen av vad som nog måste räknas som en av mina värsta flygresor hittills (vilket med min historia av sena flyg, snöstormar och andra rese-tokerier säger en del). Ett sent flyg => ombokning => ny flygrutt via London istället för Reykjavik => senare hemkomst & stor irritation på kanadensisk markpersonal som maniskt följer regler och kostade mig massor av pengar. Får se om jag berättar detaljhistorien en annan gång.

Men hem kom jag! 😀 Brorsan hämtade mig och bagaget på Arlanda på fredagskvällen, och sedan dess har jag knappt haft en lugn stund!

Det började med en besök hos Johanna i Linköping på lördagen (sen festkväll och bakispizza – var det en nolleperiods-memorial??), sen fortsatte det med festivalpackning, roadtrip till Blekinge med pappa och syrran, världens bästa festival: Sweden Rock Festival, och avslutades med roadtrip tillbaka till Västerås, ompackning och så ensam road trip med min Silverpil (…min bil) upp till Vilhelmina och mormor, där jag nu befinner mig. Nu för första gången sedan jag landade från Kanada kan jag slappna av och vända rätt på min jet lag, haha!

Screen Shot 2015-06-10 at 16.00.51

Så för att försöka få lite rätsida på den här bloggen, vars uppdatering ju varit lite hattig under mitt Kanada-år av olika anledningar, så kommer det dels en festivalberättelse, lite hemvändarfilosoferingar och så lite sommarplaner i olika inlägg under de kommande dagarna. Förhoppningsvis gör det att jag hittar min skrivrytm igen! =)

Varför?

Precis när jag kom tillbaka från Kuba så gjorde jag en grej jag länge velat göra – jag gjorde min första tatuering! Den är inte stor eller cool eller trendig, men det är en påminnelse om något som jag inser mer och mer är väldigt viktigt i dagens upptagna värld, och eftersom en av mina fastrar frågade ”varför” i en kommentar till bilden på facebook tänkte jag förklara lite av hur jag tänker.

IMG_4996

Den här lilla meningen applicerar jag på många delar mitt liv, mycket för att jag som så många andra gärna skjuter upp sånt som är jobbigt; matlagning, plugg när det känns motigt, vardagssysslor, träning nu när jag inte är igång med det på det sätt jag vill vara…

Men viktigast är det när det kommer till tiden jag spenderar med mina nära och kära.

Om jag inte hade levt efter detta motto innan jag for iväg hit hade jag verkligen ångrat mig i resten av mitt liv. Man vet aldrig om de man tycker om kommer att finnas kvar när ”sen” infaller och man äntligen har lite tid över i sitt upptagna liv till att ses. De kan ha flyttat långt bort och skaffat ett helt nytt liv, tröttnat på en person som aldrig har tid att ses, eller så kan de ha ryckts bort för alltid i någon helt onödig och oväntad olycka eller sjukdom.

Oavsett hur lång eller kort tid någon annan varit en del av ens liv tycker jag det är väldigt viktigt att prioritera mina nära och kära. Om det då betyder lite mindre sömn och lite mer stress för mig ibland så är det ändå värt det. Jag vill inte stå där i slutändan och tänka ”jag önskar jag tagit mig tid att ses”. Därför, som en positiv påminnelse att jag lätt kan undvika den typen av sorg, valde jag att sätta de här orden på min arm där jag alltid kan se dem.

Och det är därför, mina kära vänner, som jag hoppar omkring mellan städer, länder och kontinenter med bil och flyg så himla ofta. 🙂

(Icke-) Planering och ett tack från hjärtat.

När jag kom hit (till St John’s) var jag superpeppad på att börja med mitt exjobb och planera upp tiden så att det inte skulle vara stressigt och att allt datainsamlande skulle vara klart minimum en månad (gärna två) innan min hemfärd till Sverige… Men när man jobbar med andra får man inte alltid den tidsplan eller planering man vill, och några missförstånd senare är stressen ett faktum.

Jag ska ju analysera ett mineral som heter apatit uppifrån Kiruna där det hänger ihop med järnmalmen. De senaste två veckorna jag jag därför varit flat out upptagen med att plocka fram mina apatitkorn, gjuta in dem i puckar av epoxy, polera fram kornens yta och ta två typer av bilder på dem, allt i preparation för den första delen av min datainsamling, dvs punktvis kemisk analys, som ska göras med en s.k. electron microprobe imorgon och en vecka framöver. Jag har precis blivit klar med bilderna (vilket för mina korn blev mycket mer komplicerat är det tydligen brukar vara, typiskt va?) så i ikväll ska jag planera var på kornen vi ska göra mina punktvis analyser, för då är det bara att programmera in det i datorn imorgon och sen tuffar maskinen på under helgen. 🙂

Jag tänker inte ljuga och säga att det varit två roliga och lättsamma veckor, för jag är less på att allt ska vara perfekt på sociala medier. Verkligheten ser inte ut så, speciellt inte i sluttampen av en civilingenjörsutbildning. Det har varit jobbiga veckor med sena kvällar, lite sömn, mycket ilska och frustration, och väldigt lite tid över för ”onödiga” saker som att laga mat och träna, vilket såklart också bidragit till att jag sett svart på situationen och inte velat skriva om det.

Men jag har tur, för jag har några riktiga stjärnor i mitt liv som på olika sätt peppat, stöttat och lyssnat på mig när jag ventilerat min frustration under de här veckorna, så att jag varje dag lyst upp i minst ett leende eller skrattat rakt ut. Ni, mina vänner och familjemedlemmar långt borta, som genom Facebook, Snapchat, Instagram, Whatsapp eller Skype påmint mig varje dag att livet inte är så farligt även när jag varit nere, ni är guld värda och jag tvivlar på att ni vet hur mycket era små fåniga kontakter betytt och betyder för mig just nu.

Tack. ♥

IMG_4228

Bild jag tog under en kustpromenad i februari.

En helg i mälardalen :)

Hej på er! 🙂 Denna gång har det dock varit tidsbrist och inte inspirationslöshet som hållit mig från datorn! I fredags gick hela dagen i ekonomins tecken, först grupparbete och sedan föreläsning efter lunch. Men sen var det slut på plugget!

Jag plockade ihop grejerna och drog fram katten från under sängen, bar ut alla väskor till bilen och segade mig genom stans tröga trafik (ett 10cm högt gupp på en bro gjorde att allt gick i ultrarapid…). Kom fram till flygplatsen aningen stressad och fick veta att planet var 30min försenat. Suck! Nåja, efter några irriterande mellanspel och vänteperioder var jag och Selma till slut på Arlanda och kunde stuva in oss i älsklingens bil. Lite trist att upptäcka att Selma blir väldigt stressad av att flyga själv, så förhoppningsvis ska hon få slippa det i framtiden.

Kvällen bar oss vidare ut till Västerås och familjens stuga där hela min familj fanns på plats för en mysig grillkväll i sommarvärmen. Mamma hade tagit ledigt några dagar extra för att få en långhelg i sommarsverige. 🙂 Igår njöt vi av lugnet på landet med en lång morgonpromenad i solen och biltvätt på pappas stora garageuppfart innan vi drog iväg mot Stockholm och vår mysiga helg. Eftermiddagen blev en perfekt långpromenad med kameran i högsta hugg! Jag ska visa bilder från den senare, just nu är vi på väg ut och ska skjuta pilbåge! 😀

image

Glöm nu inte att rösta till EU-valet idag, om ni inte redan gjort det!

Och gratta er underbara mamma på mlrs dag som jag har gjort. 🙂

Taxichaffis

Hej! Just nu sitter jag i bilen ute på kallax och väntar på att gästlast nr 2 ska landa från Arlanda.

Hämtade päronen vid 18 för att genast dra ut till Maxi och köpa middag, varefter jag dumpade dem hemma att lasta in mat i kylen (jag kommer inte hitta något efterråt :P) medans jag själv for ut hit för att hämta syrran. Det är jätteroligt att ha familjen här på besök, lite trist att brorsan inte kunde komma dock. De är här för att gå på Av4ningen med mig imorgon, avslutningsbalen på min utbildningstid här på LTU. Eftersom jag mest troligt inte kommer vara här nästa höst (spännande planer!) så bestämde jag mig ju för att gå i år med ett gäng av mina ”rymdarkompisar”.

Men mer om det imorgon inklusive festfina bilder, ikväll blir det grilla och mysa hemma hos mig! Jag har städat och pyntat jul hela eftermiddagen så det är mysigt hemma. ^_^

För övrigt har de här turerna till flygplatsen fått mig att lyssna på Yohio’s skiva igen, alltid lika härligt när man ”återupptäcker” artister, speciellt en med så häftig röst!

20131122-203300.jpg

Fjällhelg

God morgon i solskenet! Det är en himla tur för mig att det är soligt i Kiruna idag: måndag efter helg med familjen som fortfarande har semester liksom…!

Jag har iallafall har en riktigt härlig helg fylld med norrländska fjällaktiviteter. Vi var denna helg alla i vår familj (vilket i sig själv är en bedrift som ni vet) och dessutom även mormor och morfar! Jättekul att ha alla samlade, jag tror det var sex (!!) år sedan det skedde sist.

I lördags var det fiske som stod på schemat. Vi började med att kasta från stranden i en sjö i närheten, men den enda som fick något var min syster som på ”sista kastet” fick en 0,6kg abborre! Ingen annan fick dock något, så efter en stund for vi hem igen och drog ut på ån som mina morföräldrar bor vid (hur awesome att morfar har en båt och allt?!). Där gick det inte lång stund innan jag drog upp en medelstor abborre, och efter ytterligare en stund halade jag och brorsan in ca 5 abborrar med vartannat kast!
Sedan blev det lite stilla och vi for uppströms en bit, där pappa till sin stora glädje drog in en ganska stor abborre! Jag fick också en fisk där, men sedan styrde vi hemmåt: mormor hade gjort palt! Palt med stekt fläsk, smör och lingonsylt: ingen smalmat precis, men gott som sjutton!

Fiskrensningen fick ta vid efterråt och på så vis undvek både jag, pappa och syrran att somna i paltkoma. Jag och syrran kunde inte hålla oss från lite fjantande med våra stora fiskar (min vägde 0,650kg!) och pappa var road fotograf.

En garde!

20130715-080525.jpg

20130715-080615.jpg

20130715-080659.jpg

20130715-080731.jpg

Självfallet slickade vi inte på fiskarna även om det ser ut så från dessa vinklar! 😉

Igår tvingade jag ut pappa på myren. Jag ville verkligen plocka hjortron och jag trodde att jag skulle kunna få med mig ett gäng med folk, men syrran orkade inte, brorsan var däckad av pollenmedicin och mamma ville rensa fisken som jag och pappa rökt på morgonen. Så till slut var det bara jag och pappa som spenderade en timme på myren och letade orangea små bär. Vi hittade en del, men tyvärr hade någon varit där före oss och plockat så det var mest röda kart (omogna bär) som satt kvar. De är nog redo att plockas om en vecka eller två…

20130715-082432.jpg

Helgen fick avslutas med en riktigt god lunch på kokt mandelpotatis, rökt abborre och en mumsig sås med dill och gräslök, allt fixat av mamma och mormor medans jag och pappa plockade bär. Till slut var jag dock tvungen att ge mig av, och sex timmar och en bilfärd i zombiemode senare var jag åter i Kiruna.