Nu var det länge sen igen! Den här gången har jag både hunnit stressa sjukt mycket över skoljobb (det funkar inte att skjuta up det, när ska jag lära mig??) och varit iväg på en jätterolig trip till Toronto!
Skolproblemen kom sig av det vanliga: jag var inte okej med att vara tillbaka i stan efter min snowboardutflykt och kände mig nere, sköt upp skoljobb för att göra roligare saker och underskattade hur mycket jobb jag faktiskt behövde göra till ett visst datum. Det blev att krypa till korset och erkänna att jag klantat mig, min lärare var schysstare än jag förtjänade och gav mig en veckas extension, som sammanföll med Torontoresan så ni kan ju tänka er hur mycket jag faktiskt använde den ja. Men jag tog mig igenom det och nu verkar poletten äntligen ha ramlat ner: jag har saker och ting i princip under kontroll även om jag fortfarande har mycket att göra.
Men Toronto! Jag tror jag blev kär! ( I stan alltså.) Jag som vanligtvis hatar tunnelbanor blev helt frälst, den var hur lätt som helst att använda och jag hade inga problem. Så otroligt skönt att vara i en stad där det finns fungerande kollektivtrafik, för här ute i Newfoundland är bussarna minst sagt opålitliga. Dessutom fanns det restauranger, affärer och fik överallt så att vart man än skulle så var det inga problem – allt kändes nära!
Jag åkte dit för att vara med på en årlig gruvgeologikonferens som heter PDAC, och det var riktigt coolt! Tänk en utställning med massor av företag i olika montrar (och när jag säger massor så menar jag massor), jättemånga presentationer och föredrag av forskare och företag, och så de sociala arrangemangen… Varje kväll var det fest på ett eller annat sätt, vi satt i en pub med ett gäng industrirepresentanter och drack öl, vi var i en sportbar och minglade eller gick omkring inne på mässan och minglade med en öl i handen mellan 16-18 för att det var industrimottagning. Här ser ni en del av den lilla mässhallen.
Första kvällen var vi i en svit på hotellet där det mesta i festväg hände och partajade loss – företagen bokade in sig i var sina sviter och hade öppen bar. Hade man ett mäss-pass så var det bara att gå in (så länge det inte var fullt) och be om en öl/glas vin/drink. Det var helt surrealistiskt jämfört med Sverige. Men så himla roligt! Det behöver kanske inte sägas att jag inte var inne på mässan speciellt tidigt på måndagen, haha! Den kvällen var lite lugnare, men på tisdagen var jag på en student-industry networking luncheon, alltså en lunchbuffé där studenter kunde mingla med industrirepresentanter och kanske försöka knyta en kontakt som kunde leda till (sommar)jobb.
Genom en väns presentation mötte jag ett gäng geologer från ett kanadensiskt prospekteringsbolag som jag snackade en bra stund med. Senare på eftermiddagen sprang jag på dem igen nere i en av mässhallarna, och det slutade med att vi först tog lite dricka där och sen spenderade några timmar på ett ölbryggeri där det också hölls öppen-bar-PDAC-mottagning innan vi allihop drog till hotellet och den stora festen i en av balrummen där. Jag hade så himla roligt, trivdes i deras sällskap och jag tror det finns en intressant möjlighet där.
Toronto’s högsta landmärke från två vinklar:
Men även om det var mycket festande så var det också mycket networking, jag pratade med flera intressanta företag och fick en lite bättre bild av vilka möjligheter som finns för mig här i Kanada. Dessutom fick jag nya vänner som bor i Toronto som jag definitivt ska åka och hälsa på inom de närmsta två månaderna. 😀
Jag är så glad att jag for på den lilla resan, bara att tänka på den gör mig faktiskt glad just nu.
Stenklumpens historia 